Vännmans vardag

Dagen började med hällregn och stress. Vi sprang fram och tillbaka mellan huset och kyrkan med paraply i högsta hugg. Lovisa tog dagen med ro även om hon inte fick sova så mycket som hon skulle. Cermonin gick jättebra! Lovisa var inte alls rädd utan tittade förbryllat på allt som skedde och visade stort intresse för vattnet i dopfunten. Storebror Vilmer hade svårare att ta det med ro. Han stod inte stilla en sekund tror jag. Det började mycket pinsamt då han styrde upp båda sina händer under min korta kjol! Han visste nog inte heller vad han skulle göra med sina händer när det blev lite nervöst och alla tittade på oss. Under min kjol kändes dock inte som det rätta stället vid just det här tillfället. Han var så söt då han hjälpte vår präst Anna Ruther att välsigna dopvattnet. När Anna höll Lovisa stod Vilmer där och kramade och pussade på lillasyster för "brinnande livet". Jag läste en dikt "Älskade barn" av Jessica Marie Nilsson men som vanligt så blir det aldrig så bra som man tänkt att det ska bli innan. Jag fick dock höra senare att det var en fin dikt och det är det verkligen. Psalmerna "Det gungar så fint" och "Sov du lilla" kändes helt rätt.

Efter dopgudstjänsten fick gästerna vänta en stund medan vi dukade färdigt. Tack så otroligt mycket för hjälpen alla ni som hjälpte till!! Ett särskilt tack till Mormor Gunilla för allt, bakning, dukning o s v och till Moster Monica för hjälp med Blomdekorationer och diskning.

Tack alla övriga gäster för de otroligt fina doppresenterna som Lovisa fick!!

Här kommer några bilder från dopet: